Det här inlägget förtjänar ingen rubrik.
Det har gått ett tag nu sen sist jag skrev något. Jag ursäktar mig genom att säga att jag varit trött de senaste dagarna. Trött, men faktiskt ganska glad. Det har jag ju haft all anledning till.
Det som startade glädjevågen var sms:et från Henrik i onsdags. Sen dess har det bara flytit på, med smärre avbrott lite här och där. Men vafan, det får man räkna med. Och det gör jag också.
På torsdagen åkte till Kalmar för att hälsa på farmor, men främst för att leka med Emmie och Julia <3 Vi hade massa kul, jag skrämde dem riktigt rejält till att börja med ^^ Sedan vandrade vi runt i staden, Emmie och Julia köpte glass och vi gick ner till hamnen och satte oss. Där satt vi länge och pratade om allt möjligt. Jag pratade nog mest >.<
Men är det så konstigt att jag blir översocial av att sitta härute in the middle of nowhere? Nej just det. Jag är ursäktad. I alla fall lite...
Dagen därpå fyllde Julias pappa år, så hon kunde inte ta sig in till Kalmar. Men det kunde Emmie och jag. Så vi gjorde det.
Den dagen gjorde vi inte så mycket. Gick runt, pratade, köpte glass, såg en emobil...
Ja, du läste rätt ^^ En emobil. Eller snarare emo-bil. Ja, så måste det vara. Annars blir det fel.
Det stod i alla fall EMO 591 på registreringsplåten. Så det var en emobil. Den var söt.
Och Emmie var jättesöt när hon hoppade upp och ner bredvid mig och skrek "Aaah, emo, emo, EMO!!!!" och pekade på bilen. Jag gjorde precis samma sak, men jag gjorde det nog inte riktigt lika sött som hon ^^
Nåja, vi fick ett par mobilkamera-bilder på den i alla fall. Sötsötsötbil <3
Idag pratade min pappa med Annas pappa om min resa till Göteborg i slutet av veckan.
Allt är så skönt nu, för allt har ordnat sig. Och det som inte har ordnat sig kommer att ordna sig. Allt kommer att bli bra. Jättebra.
På torsdag morgon kommer jag att sätta mig på ett tåg till Göteborg. Därifrån kommer jag att ta mig till Orust. På lördag kommer jag och Anna anlända till Göteborg och träffa en massa människor.
Alla dem jag saknat och längtat efter kommer jag att få träffa. (Ingen nämnd, ingen glömd <3)
På söndagen åker jag tillbaka till Öland, för att på tisdagen äntligen få åka hem till Täby igen.
Kan inte sätta ord på hur skönt det kommer att bli.
Usch. Det här blev ett sånt där "idag-har-jag-och-imorgon-ska-jag"-inlägg. Gillar inte att skriva såna. Men nu blev det så.
Men allt är så skönt och bra nu, nästan allt är bra. Det är sällan det är så. Så jag får lov att skriva dessa totalt meningslösa rader, även fast det är just så totalt meningslöst.
Men allt är så bra nu <3 Och jag är uppfylld av längtan.
Det som startade glädjevågen var sms:et från Henrik i onsdags. Sen dess har det bara flytit på, med smärre avbrott lite här och där. Men vafan, det får man räkna med. Och det gör jag också.
På torsdagen åkte till Kalmar för att hälsa på farmor, men främst för att leka med Emmie och Julia <3 Vi hade massa kul, jag skrämde dem riktigt rejält till att börja med ^^ Sedan vandrade vi runt i staden, Emmie och Julia köpte glass och vi gick ner till hamnen och satte oss. Där satt vi länge och pratade om allt möjligt. Jag pratade nog mest >.<
Men är det så konstigt att jag blir översocial av att sitta härute in the middle of nowhere? Nej just det. Jag är ursäktad. I alla fall lite...
Dagen därpå fyllde Julias pappa år, så hon kunde inte ta sig in till Kalmar. Men det kunde Emmie och jag. Så vi gjorde det.
Den dagen gjorde vi inte så mycket. Gick runt, pratade, köpte glass, såg en emobil...
Ja, du läste rätt ^^ En emobil. Eller snarare emo-bil. Ja, så måste det vara. Annars blir det fel.
Det stod i alla fall EMO 591 på registreringsplåten. Så det var en emobil. Den var söt.
Och Emmie var jättesöt när hon hoppade upp och ner bredvid mig och skrek "Aaah, emo, emo, EMO!!!!" och pekade på bilen. Jag gjorde precis samma sak, men jag gjorde det nog inte riktigt lika sött som hon ^^
Nåja, vi fick ett par mobilkamera-bilder på den i alla fall. Sötsötsötbil <3
Idag pratade min pappa med Annas pappa om min resa till Göteborg i slutet av veckan.
Allt är så skönt nu, för allt har ordnat sig. Och det som inte har ordnat sig kommer att ordna sig. Allt kommer att bli bra. Jättebra.
På torsdag morgon kommer jag att sätta mig på ett tåg till Göteborg. Därifrån kommer jag att ta mig till Orust. På lördag kommer jag och Anna anlända till Göteborg och träffa en massa människor.
Alla dem jag saknat och längtat efter kommer jag att få träffa. (Ingen nämnd, ingen glömd <3)
På söndagen åker jag tillbaka till Öland, för att på tisdagen äntligen få åka hem till Täby igen.
Kan inte sätta ord på hur skönt det kommer att bli.
Usch. Det här blev ett sånt där "idag-har-jag-och-imorgon-ska-jag"-inlägg. Gillar inte att skriva såna. Men nu blev det så.
Men allt är så skönt och bra nu, nästan allt är bra. Det är sällan det är så. Så jag får lov att skriva dessa totalt meningslösa rader, även fast det är just så totalt meningslöst.
Men allt är så bra nu <3 Och jag är uppfylld av längtan.
Kommentarer
Trackback