Och det svider som klor, som nya munsår.

Idag luktar världen Kent.

Och Kent får mig alltid att bli... så mycket mig själv som det bara är möjligt.

Kent är mitt syre, mitt sätt att se på och möta världen jag lever i. Kent finns ständigt i mig. I varje blodkärl susar melodierna, på insidan av ögonlocken finns texterna. I varje andetag finns det där. Det är bara saker man vet.

Och när ingen annan finns där, när ingen annan ser tårarna eller leendet.
Då är det där, som en hand på axeln eller en vind i mina steg.

Tystnaden som tårar mot min kind.

Åh, det gör så ont. Det är så smärtsamt vackert. Ni kan inte förstå...
Det är det underbaraste, det finaste, det som gör mig lyckig. Som att kasta en sten högt över taken, och klättra dit ingen kan nå.
Samtidigt är det det hemskaste, det mörkaste, det mest smärtsamma du kan tänka dig.

Så smärtsamt vackert...


Kent blev mitt sår. Och jag blöder ihjäl.


Jag vill bara fly från mig själv.
SKÄR BORT MIN OTILLRÄCKLIGHET!

Men jag är redan dömd. Allt var ett misstag.





Kommentarer
Postat av: Josefine

Jag älskar Beskyddaren, jag kan lyssna på den hur många gånger som helst,
jag känner mig precis så

Postat av: Anna (Pappeljävlaskitbarn)

Kent är ren magi.
Faktiskt.

2006-11-03 @ 19:06:31
URL: http://flicka92.blogg.se

Shoot me!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback