Som en glasbit i en vattenpöl som frös.
Vem är jag egentligen?
Ja vem är du igentligen?
En emounge som inte har mycket i livet att relatera till.
Du har två föräldrar som bryr sig om dig även om dom inte klarar att leva ihop längre ens för att känna att det är deras uppgift att göra andra lyckliga genom att leva ihop.
Du har någonstans att bo.
Du får mat.
Du kan gå på konsert.
Du har lätt för dig i skolan.
Vem är jag igentligen?
Tja, jag har en förälder som är död och en som jag av olika skäl inte träffar så ofta.
Jag har ingenstans att bo (ja det klart jag flyttar runt bland polare) så därför har jag inte så mycket grejer.
Jag har rätt mycket luckor i mina betyg eftersom jag inte alltid orkat gå dit eller inte alltid vaknat i tid.
Jag önskar jag hade ett hus att kunna gå till och tänka att här bodde jag under en lång tid och här var jag lycklig.
Sluta vältra dig i dig själv.
Livet suger så ta vara på de korta bra stunder som finns och förstora inte upp ditt eget lidande.
Lilla blå: så rätt, så rätt! Lev livet.