LILLA MOLNTUSS.

Var är du nuförtiden?
Vad gör du, vad tänker du, vad ser du? Vad tänker du göra?
Saknar du mig?

Tänker du någonsin på mig längre? Är jag värd att tänka på?

Vet du en sak?
Det enda som kommer upp i huvudet på mig när jag tänker på dig är frågor. Och jag vet inte ens om jag vill ha svar på dem.
Jag tänker i alla fall inte fråga.

Jag saknar dig.
Jag saknar att ha någon som du som alltid förstod mig, någon som lyssnade. Jag saknar känslan jag fick när du, som aldrig ringer någon, ringde mig. Känslan av att vara så speciell.
Allt du sa, allt du gjorde, det måste väl betytt i alla fall någonting? Jag måste väl ha betytt mer än någon som är värd att skita i så som du sket i mig?
Nej, jag orkar bara inte gräva i det där längre, och jag tror jag gett upp hoppet jag så länge hade om att du skulle nå någon slags insikt. Att du skulle förstå vad du höll på med.

Kanske är det en omöjlighet för dig, kanske kan du inte. Kanske är du för dum eller så vill du bara inte. Jag vet inte. Skulle kunna älta och spekulera hur länge som helst men det tjänar ingenting till, du har visat hur högt du värdesätter mig oavsett om det var din sanna avsikt eller inte.
Jag grät över dig, jag grät över dina problem och jag grät över att du inte såg att jag var där för dig hela jävla tiden. Du har ingen aning om hur mycket lidande det orsakade mig, på många olika sätt. Hur mycket det ställde till det för mig, bara för att jag inte kunde låta bli att bry mig om dig.
Varför var du så jävla blind?

Jag kan fortfarande inte förstå hur du inte kan förstå vad du gjorde mot mig.

Alltså åh, ibland blir jag så arg på hela mitt liv.
Jag vet inte vad jag gör för fel. Mitt liv är fullt med fina och meningsfulla saker, jag har massor med folk jag tycker om som tycker jättemycket om mig också, jag är smart och lättlärd och lyckas uppnå de flesta mål jag vill uppnå, och jag har en relativt hög materiell standard.
Men ändå är det alltid något. Fucking alltid.

Jag vill bara långt härifrån och skita i allt som jag inte kan lämna bakom mig. För det verkar ju inte finnas någon annan lösning.

Jag har varit jätteduktig de senaste dagarna faktiskt.
Lärt mig räkna med logaritmer, som egentligen inte kommer förräns i MaC-kursplanen, och övningskört som fan. Dessutom har jag tränat, jobbat på min solbränna och inte ätit något onyttigt förutom glass med Dooley's.
Dessutom lyckades jag scorea ett solklart MVG i muntliga nationella i spanska.

Fast imorgon är det andra delen på nationella i matte, det kommer ju bli.. kul.
Fail.

Denna har jag ständigt gått och sjungt på nu sedan någon vecka innan vi åkte till Spanien, och jag kan bara inte sluta. Den är så himla söt och filmen är bara helt underbar.
Upptäckte att jag har utvecklat värsta småfjolliga musikalrösten, vet inte om jag gillar det eller inte.