LILLA MOLNTUSS.

Flytten har gått rätt bra, det mesta är på plats även om det är kartonger som fortfarande står ouppackade och ett par hörn som är röriga. Men vi har börjat bo in oss ordentligt, och det känns bra. Det mesta just nu känns inte så bra, men jag har äntligen ett hem och någon att dela det med.

Min pappa bröt nacken när han och min bror åkte skidor i Alperna. Han klarade sig, mirakulöst nog, undan med nedsatt känsel i ett par fingrar och tillfällig minskad muskelstyrka i ena armen. Och ett ärr på halsen ifrån operationen de gjorde för att klistra ihop skiten. När jag pratade med honom första eller andra gången på sjukhuset sa han "Jag kunde ha dött, Lina. Och det där ärret påminner mig om det varenda gång jag kollar mig i spegeln. Det är en andra chans jag fått [....] vad jag ska göra med den är nog nåt jag verkligen borde fundera på."

Häromveckan kom min pappa hem till min och Sofies nya lägenhet för att checka läget och (symboliskt) hjälpa mig med lite grejer.
Han gav mig snittblommor. Sen bad han om att få tillbaka mina nycklar till sin lägenhet.

Bra omstart, du.