Trahlaaalala~

Det är konstigt vad positiv jag känner mig, hur lätt jag tränger undan mina klump-i-bröstet-tankar. Det mesta är bra, och jag kan faktiskt se det.

Jag ser faktiskt fram emot skolan. Massor.
Det kommer att bli skitbra. Jag ska klara det här.
Jag ska sluta skjuta upp saker. På riktigt.




Sitter på plattan efter skolan och ritar, väntar på att Stefan ska dyka upp när jag får se någon jag tror att jag känner igen. Ganska övertygad men ändå smått osäker.
Ringer vederbörande.
Och visst fan är det Robbin :)

Ah, vad glad man kan bli. Fan vad jag hade saknat honom.
Tror vi satt på plattan i närmare tre timmar, och bara pratade. Skitmys.
Man känner sig så himla uppskattad när man är med honom, det är helt galet hur en person kan få en att må så bra. Bara sådär, genom att vara bredvid.

Mysmysmysmysmys <3

(och som sagt, jag skriver asdåligt när jag är glad. Ha överseende.)

Kommentarer
Postat av: Om du tror dig veta vem jag är så sms:a gärna.

Lina, nu ska jag vara fullkomligt jätteärlig.
Plattan är sunkigt, tillhåll för heroinknarkande slynglar, ungar som påstår sig ha det svårt hemma och folk med sjuka intressen som "Rädda Djuren" eller "Reggea = Sommar".
Lina Forslund Löfgren, skärp dig.
(alternativa fjortisar som du borde kasta Hello Kitty-artifacts)

2007-08-20 @ 23:10:55
Postat av: L

Inte så svårt att veta att det är du, Anton.
Om man mot förmodan inte skulle känna igen ditt sätt att kommentera bloggar så är det jävligt lätt att kolla något som kallas IP-nummer, vettu.
Plattan är en bra och naturlig träffpunkt, och det är mysigt att sitta där själv och vänta på någon.
Om du har något problem med det så kan du ju alltid släpa bort mig de få gånger jag är där en längre tid.


Shoot me!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback