Änglar och knuffar, och vänner i gräset.

Ibland känns det precis som om det kommer en ängel till mig.
Krossar isen med sin armbåge, drar upp mig och värmer mig i sin stora, varma trygga famn. Utan ett ord, utan villkor som vänder sig i magen.
Han utmanar mig aldrig med sina överväldigande ögon, han räddar mig bara och gör mig lugn.

Det är ofta jag drömmer något sånt när jag inte mår bra eller när något har hänt, att jag blivit sårad, rädd, ledsen eller bara känner mig sådär fruktansvärt uppgiven.

Så ibland, när livet suger riktigt, riktigt mycket, så kommer det en ängel och drar upp mig underifrån isen. Står böjd över mig och skyddar mig medan jag hostar ut rädslan ur mina lungor.

Knuffar får jag också ibland, när jag förtjänar dem.
Små puffar som får mig i rätt riktning.
Ungefär som när man var liten och var hos doktorn, man genomled något förjävligt (kändes det som) och fick en belöning i form av ett klistermärke, en knapp eller ett bokmärke. Inget fantastiskt, men å andra sidan så var ju inte det man gick igenom så farligt heller.



Emmaboda var en sådan knuff, tror jag.
Kristian Anttila ska dit <3 Och jag ska dit med Emmie och Julia <333 Fan vad mys det ska bli.
Jack åker hem dagen innan, men jag lekte alla fall med honom förra veckan.



Kommentarer
Postat av: Julia

Emmaboda ska bli bäst, jag är så himla glad att du följer med! *piltre*

2007-07-24 @ 01:15:57
Postat av: Emmie

Det ska bli skitkul ^^ du får skicka dom där bilderna från parken till mig sen tycker jag =D


Shoot me!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback