Scenario.
När jag går över en väg önskar jag att det ska komma en bil ifrån ingenstans i jättehög hastighet.
Efteråt skulle man säga 'hon hade inte en chans.'
Då skulle jag få slippa allt det här, få försvinna plötsligt och utan förvarning.
Ingen skulle klandra mig för jag hade ju inte en chans.
Ingen skulle klandra mig för jag skulle inte ha någon skuld.
För vem kan klandra ödet, liksom?
Beslutet skulle inte vara mitt, det skulle istället vara en oförutsedd olyckshändelse som kom och bortförklarade allting utan att jag ens behövde be om det. Utan att jag ens behövde bry mig.
Jag skulle slippa skämmas, jag skulle slippa stå till svars för mitt försvinnande.
Ingen skulle veta om min svaghet.
Jag skulle dö odömd.
Efteråt skulle man säga 'hon hade inte en chans.'
Då skulle jag få slippa allt det här, få försvinna plötsligt och utan förvarning.
Ingen skulle klandra mig för jag hade ju inte en chans.
Ingen skulle klandra mig för jag skulle inte ha någon skuld.
För vem kan klandra ödet, liksom?
Beslutet skulle inte vara mitt, det skulle istället vara en oförutsedd olyckshändelse som kom och bortförklarade allting utan att jag ens behövde be om det. Utan att jag ens behövde bry mig.
Jag skulle slippa skämmas, jag skulle slippa stå till svars för mitt försvinnande.
Ingen skulle veta om min svaghet.
Jag skulle dö odömd.
Kommentarer
Postat av: Uttern
Fan vad jag tycker om dig och ännu mer fan vad jag saknar dig.
Piltre i överflöd.
Postat av: Anonym
Låt oss bli dem som försvann!
Trackback