Tror du att kärlek är som sångerna vi hör?

Jag jobbar, går kanske ut på krogen en sväng med gamla och nya vänner. Kommer sedan hem på fel sida om tolvslaget, men ändå ett bra tag kvar till gryningen, sätter på en kopp te och slökollar något på svtplay.se samtidigt som jag lyssnar på Jacks skratt när han kollar på the Office. Jag gillar hans skratt, det får mig lugn på något sätt.
Det är en fin tillvaro, jag vet det. Jag uppskattar den.
Såklart finns det fortfarande en jävla massa störningsmoment, även fast jag gör mitt bästa för att eliminera dem. Men jag jobbar med mig själv. Jag är numera den viktigaste personen i mitt liv, och det är rätt skönt att ha fått lite ordning på det i alla fall.

Grejen är bara den att det inte riktigt räcker. Jag vet att alla dillar om att flytta utomlands, typ för att göra lite vadsomhelst, för att det vore "sååå himla kuuul" och så vidare. Men det är inte så för mig; jag behöver det verkligen. Jag måste komma ifrån den här bitterheten, starta om lite och skapa en chans att börja på något nytt. Hitta nya äventyr. Hitta nya människor.

USA/England/Spanien/någonstans. Iväg ska jag. Pengarna finns på sparkontot och lägenheten är uppsagd.
Jag är bra. Aldrig att jag tänker låta någon lura i mig något annat igen.

Ge good or be gone, otacksamma jävla idiot.

Kommentarer
Postat av: http://open.spotify.com/track/4u2sFk9dIhsx39V3DHyNlz

Du anar inte hur mycket det glädjer mig att höra att saker går i rätt riktning. Jag hoppas att du, vart du än tar vägen, får det precis så underbart fint som du förtjänar.




Shoot me!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback